A little more conversation a little less action

Häromdagen var jag med om en ytterst osvensk upplevelse. En tjej i min ålder hoppade på bussen och satte sig brevid mig och utbrast-vad skönt att sitta så man ser ut när man mår illa! Jag tog tillfället i akt och vi startade en cirka 12 min lång konversation om livet i stort och smått. Hon hade bott i England i 8 år och kanske det var just detta inflytande som gjorde att hon började prata med mig. Det förgyllde min dag i allafall att prata med en till början okänd människa. Det borde vi alla göra lite mer-alla har historier att berätta oavsett hur grått vårt skal än må verka.

Igår såg Liv och jag på Prins Caspian. I love it (saken blev inte sämre av att min husgud Eddie Izzard har en viktig roll)-när började jag älska fantasy i en familj som alltid tagit avstånd från denna genre? Kanske var det jullovsmorgnarna med just Narnia och sen har det fortsatt i rasande tempo. Visst kan även riktigt gråa filmer med stor dos socialrealism som den danska "Bänken" från 2000 fånga mitt filmhjärta. (om ni inte sett den så gört-senaste Bondskurken Mr. White - Jesper Christensen spelar huvudrollen som Kaj). Men jag kommer alltid ha en särskild faiblesse för den magiska världen. En stor behållning var Livs kommentar att människorna iaf kunde "föröka" sig i denna alternativa sagovärld.

Enligt en artikel i Leva så borde jag vara en ytterst produktiv person. Dagdrömmeri är en förutsättning för kreativitet. "När vi dagdrömmer tillåter vi hjärnan att skapa nya associationer och se nya samband, vi tänker abstrakt och kan föreställa oss saker som inte existerar." I samma tidning skriver även Bob Hansson i varje nummer och just nu definierar han ord. Ordet för stunden är Hopp.

Hopp är varje närhets början
/Bob Hansson

En anledning att inte ge upp ett till synes hopplöst uppdrag

Vi älskar

Musikhjälpen!

Jag har önskat låtar(ok en låt men två sms då jag råkade skicka en bussbiljett dit istället för till östgötatrafiken-nu har jag skänkt 100kr men önskat en låt)-ingen aning om de spelade den men tydligen hade Kitty haft svårt att sova eftersom de spelade så mycket hårdrock igår natt så antagligen =) Började kolla i lördagsnatt och varit hooked sen dess- älskar programledarna, gästerna (Laleh är underbar) och hela upplägget är fantastiskt! Så skicka ett sms och önska en låt! 72955- skriv artist, låt och motivering! 50 kr direkt till Musikhjälpen!

Min lilla mor önskade just en låt via min mobil-John Lennon Give Peace a Chance! Så skicka ett sms nu du också innan jul vettja.

Lyckliga Lisas fiskgryta

För det verkliga namnet på blomman är inte riktigt korrekt i dagens sammanhang. Jag tycker att saker är roliga som inte så många andra gör (då hade tjuvtittat publicerat några av mina inskickade bilder tror jag). Idag är det Paul Newmans salladsdressing (varför kråskrage?). Jag gick från Ica med Sveriges billigaste matkasse (fel marknadsföring från Willys-it's mine...my precious...). Den kostade 4 kronor! Kanske för att jag redan hade fisk och buljongtärning hemma och kanske för att jag pantade backen som stått på min balkong i ett halvår-men ändå! En del grönsaker och saffran till på köpet hade jag med mig hem. Nya lunchlådor till veckan som kommer-hittills har mitt prenyårslöfte fungerat strålande även om det inte blir veggie idag.

Jag har funderat en del som vanligt och det är tyvärr inget världsomvälvande och nytänkande utan mer ett skönt konstaterande av min verklighet så som jag ser den. Alla strävar vi bort hela tiden-mot något annat, något bättre medan det enda vi alla kan veta med all säkerhet är att vi går mot döden. (jag kan här lägga in ett tips återigen om en av de bästa tidskrifter jag kommit över Existera som just i detta nummer handlar enbart om döden) Så vad vill vi vinna när vi kommer dit? Mest prylar är ju en klassiker, längst cv, flest coola titlar på visitkortet, störst socialt nätverk osv osv. För mig personligen kom jag idag på när jag gick till min icaaffär att jag ibland hakar upp mig för mycket på ordet aldrig. Jag kommer aldrig gå mina genvägar till affären på sommaren, aldrig mer ha kulturklubben på stadsmissionen, aldrig gå i stövlarna som jag till slut slängde i soptunnan. Jag har svårt att göra mig av med minnesgrejer just för ordet aldrig lurar där hela tiden. Mitt motto nu ska bli-den som har flest lyckliga dagar när hon dör vinner. Resans mål är ju faktiskt ganska trist (eller egentligen vem vet? Jenny och jag var ju druider i tidigare liv-hon var min läromästare och jag tror att de rollerna består fortfarande i mångt och mycket) så vägen dit är ju faktiskt allt som räknas. När jag var liten fanns i Bamsetidningen ofta en labyrint där man skulle följa en hoptrasslad tråd och hitta till Farmors hus med dunderhonung till exempel. Hade man otur (?) fanns Stora Stygga Vargen i slutet på den tråd man valde. Då var det bara att starta om igen och trassla sig vidare i tillvaron, men med en lärdom rikare- nu visste man i alla fall vilken tråd man inte skulle välja nästa gång!

Slut på marknader

Nu var sista julmarknaden över för i år. Har väl sålt ok iaf, ska inte klaga alls-lite speciellt att försöka sälja något man gjort själv. Distans till produkterna har man ju annars fått genom Ica och spel på hästar, Lotto och gudvetvadallt som jag är fullständigt ointresserad av men man lär sig att sälja iaf! Nu ska jag återigen försöka fokusera på skolan och ska snart iväg till Campus igen för uppsatshandledning. (fullständigt onödigt för min skull då INGENTING hänt sen senast) Ska sätta mig och läsa några timmar först iaf så dagen inte blir helt bortkastad med Isak i soffan som krumbuktar sig. Jag vill att tröttheten går över...NU...nä.

Jag var bara inte gjord för dessa dar

"Dom måste lära sig gå"
Det är vad folk säger om oss två
Vi måste gå härifrån
Innan vi ligger på kyrkogårn som alla innan oss...
(H.Hellström)

Fick igår en helt underbar present av Liv som representerar oss två och vår tid
här i Linköping.
Nu är det dags för kapitel 2 i boken om Liv och Lisa-mindre ångest men lika många
minnesvärda ögonblick hoppas vi på!

Lasagne och tidiga nyårslöften

Jag har avlagt ett tidigt nyårslöfte till mig själv-en gång i veckan ska jag laga en ny veggiemåltid och fixa matlådor!
Förra veckan vart det biryani när mina föräldrar var här och jag gjorde även Hummus för första gången. Idag vart det min allra första lasagne's tur. Jag har aldrig gjort en lasagne varken veggie eller meatie. Nu förstår jag varför-god som tusan vart den men väldigt rinnig. Ok första försök men jag måstee jobba på konsistensen. Hittade på lite själv för att fixa en smalvariant och gick lite för långt med de krossade tomaterna. Färsk spenat, keso, lite krossade tomater och en redning med lättmjölk och lite soyamjölk (och masssor av chili). Får se vad det blir nästa vecka!

Teater

Avslutning med Stadsmissionsgänget igår, men jag klarar inte alls av definitiva avsked så jag sa bara-vi ses i vår-jag kommer och hälsar på! Klart jag tänker göra det även om det inte blir samma sak, speciellt som alternativet att inte träffa dem mer inte går att föreställa sig...Vissa tänkvärdheter om att leva i nuet (det var syskonbädd vi såg) söka sig till havet och mental slapphet. Hade jag inte hela tiden suttit på spänn för att vifta bort mina tvångstankar om att hoppa ner på publiken så kanske upplevelsen varit mer givande...(yes I'm a nutcase). Vi gick mest därifrån och tittade på varandra med en känsla av-jaha?

Dagens Isak

Nu har Selma flyttat i förväg ner till Skåne och Isak och jag är ensamma här till jul. Isak hävdar bestämt att det bor ett monster under vårt badkar och om vi inte matar det regelbundet kommer det att anfalla oss när vi sover. Isak hävdar även att det hjälper om vi matar monstret då och då med diverse saker. Tvättsvampar, tygbitar, plastgrejer och nu senast är det leksaksmössen som hamnar i monstrets gap. Är någon förvånad över att det är stopp i vårt avlopp?